Kapitel 9 Former av utelämning (del 2): Sammandragning(第九章 刪節形式（中）：節縮 瑞典文  )

Avsnitt 1: Sammandragning

I. Definition och funktion av sammandragning

”Sammandragning är en retorisk metod som syftar till att uppnå ett kortfattat och kraftfullt uttryck samt en rytmiskt harmonisk takt genom att förkorta eller sammanföra ord med många stavelser.” 1

”Sammandragning” omfattar två typer: ”förkortning av segment” och ”sammanfogning”, och kännetecknas av att flerstaviga ord förkortas till fler- eller enstaviga ord, eller att två stavelser sammanförs till en enda stavelse. 2

Denna retoriska figur fokuserar på förenkling i ljud och form, utan någon egentlig förändring i betydelsen. När den används i poesi och vers kan den justera stavelseantal och ljudstruktur samt förstärka det språkliga uttryckets fonetiska skönhet. 3

”För att göra språket kortfattat och meningsbyggnaden mer regelbunden förkortas och sammanförs ordens stavelser.” 4

Att förkorta flerstaviga ord har främst två retoriska funktioner:
(1) att göra språket kortfattat och tydligt,
(2) att underlätta harmonisering av stavelser. 5

II. Sammandragningens historiska ursprung

I klassisk poesi begränsas uttrycket av fasta former (radantal, teckenantal) och metriska regler (tonmönster, parallellism och rim). När personnamn, ortnamn och boktitlar förekommer används ofta sammandragning för att uppnå korthet och rimlighet.

Sammandragning avser här främst ”teckennivån” i en mening. Liu Xie skriver i Wenxin Diaolong – Rongcai:

”En mening kan skäras bort, då ser man dess gleshet; ett tecken får inte tas bort, då ser man dess täthet.”

Han säger också:

”Den som har talang är skicklig på att stryka; den som är skicklig på att stryka låter orden försvinna men behåller innebörden.”

Detta visar att måttlig redigering innebär att en text kan förkortas när den är överflödig, men att allt borttaget måste följa principen: orden försvinner men betydelsen består.

I fråga om förkortning av uttryck:

Hos Du Fu i Tangdynastin, i ”Lekfullt skrivna sex dikter (nr 2)”:

”Wang, Yang, Lu och Luo var tidens stil,
lättsinnig skrivkonst blev hånad utan slut.
Men ni och ert namn kommer alla att försvinna,
medan floder och hav flyter vidare i evighet.”

”Wang Yang Lu Luo” syftar på de fyra stora tidiga Tang-poeterna Wang Bo, Yang Jiong, Lu Zhaolin och Luo Binwang.

Hos Li Bai i ”Sång om Fufengs heroiska män” används sammandragning av namn från De stridande staternas tid: Mengchangjun (Qi), Chunshenjun (Chu), Pingyuanjun (Zhao) och Xinlingjun (Wei).

Hos Su Shi i Songdynastin, ”Jiangchengzi – jakt i Mizhou”:

”Den gamle mannen låter sig för en gångs skull gripas av ungdomlig vildhet,
vänster hand håller den gula, höger hand den grå,
broderad mössa, pälskläder,
tusen ryttare sveper över den plana slätten,
för att rapportera att hela staden följer guvernören,
själv skjuter han tigern, som Sun Lang.”

I texten kommer ”gul” och ”grå” från förkortning av ”gul hund” och ”grå falk”. Detta liknar metonymi i att egenskaper används som ersättning, men är inte metonymi i strikt mening.

Hos Xin Qiji i ”Nanxiangzi – minnen från Jingkou, vid Beigugu-paviljongen”:

”Var kan jag se det stora landet?
Överallt ser jag Beigugu-paviljongen.
Hur många händelser av uppgång och fall genom historien?
Oändligt, den stora Yangtsefloden rinner vidare.
Den unge krigaren med tiotusentals hjälmar,
han kontrollerade sydöst och slutade aldrig strida.
Vem i världen kan mäta sig med honom?
Cao och Liu – man borde föda söner som Sun Zhongmou.”

”Cao” och ”Liu” är sammandragningar av Cao Cao och Liu Bei. Efter sammandragningen uppfyller de kraven på teckenantal och rim i respektive strofer. Eftersom de har tydlig historisk kontext uppstår ingen feltolkning.

I fråga om sammandragna uttryck sammanfogade forntida ofta historiska anspelningar eller tidigare verser i sina egna dikter för att uppfylla krav på stavelseantal och prosodi.

Hos Du Fu, ”Shu-hertigens tempel”:

”Var kan jag finna premiärministerns tempel?
Utanför Jin-guldsstaden står cypresser tätt.
Grönt gräs längs trappstegen speglar vårens färg,
gula näktergalar sjunger genom löven.
Tre besök formade rikets strategi,
två dynastier bar hans lojala hjärta.
Men innan fälttåget lyckades dog han,
och får hjältar att för alltid fukta sina kragar av tårar.”

”Tre besök” är en sammandragning av ”tre besök i halmhyddan (Sangu Maolu)”. Eftersom denna berättelse är allmänt känd leder sammandragningen inte till missförstånd.

Avsnitt 2: Sammandragningens formella struktur

Sammandragning används för flerstaviga uttryck, inklusive personnamn, ortnamn, historiska anspelningar och tidigare poetiska rader.

I modern vokabulär är sammandragning mycket vanlig, till exempel:

”地下鐵” → ”tunnelbana”
”超級市場” → ”supermarket”
”北宜高速公路” → ”Bei-Yi-snabbväg”
”大甲媽祖廟” → ”Dajia Mazu-tempel”
”凱達格蘭大道” → ”Ketagalan Avenue”
”西部濱海公路” → ”västra kustvägen”

Strukturen för sammandragning består av:

(a) Grundform: den fulla flerstaviga formen före sammandragning.
(b) Sammandragen form: den kvarvarande korta formen med ledtrådsfunktion.
(c) Utelämnad form: de borttagna delarna av det flerstaviga uttrycket.

Avsnitt 3: Sammandragningens uttrycksformer

”Genom att komprimera uttryck så att ord försvinner men betydelsen består, framträder en kort och kraftfull språklig styrka.” 6

Sammandragning delas in i två former: ”förkortning” och ”sammanfogning”.

I. Förkortning

”Förkortning innebär att flerstaviga ord reduceras för att göra språket kortfattat, ordnat, flytande och rytmiskt.” 7

Den delas i:

(a) Förkortning av flerstaviga ord

Indelas vidare i:

• förkortning av början,
• förkortning av slut,
• borttagning av mittdel.

1. Förkortning av början

”Den kinesiska muren” → ”Muren”,
”Sima Xiangru” och ”Zhuo Wenjun” → ”Xiangru Wenjun”.

I modern poesi förekommer detta i verk av Li Shangyin där ”Dongfang Shuo” och ”Sima Xiangru” förkortas för att uppfylla kraven i sjunradiga dikter.

Xi Murong, ”Sång vid gränsen” 8

Sjung en gränssång för mig,
med ett glömt gammalt språk,
använd en vacker darrande ton och kalla stilla.

Mitt hjärtas stora land,
det landskap som bara finns bortom muren.

Vem säger att gränssången är alltför sorglig?
Om du inte vill lyssna,
är det för att sången saknar din längtan.

Och vi måste sjunga den om och om igen,
som de tusen mil av gräsmarker som glimmar av guld,
som vind och sand som vrålar över öknen,
som vid Gula floden och Yinbergen.

Hjältar rider hästar, starka och återvänder hem i ära.

I början av 1980-talets ”campusfolksångsrörelse” tonsattes denna dikt och sjöngs av sångaren Tsai Chin. I denna kultur av historisk nostalgi används två exempel på sammandragning: ”Muren” (från Den kinesiska muren) och ”gräsmarkerna” (från Mongoliets stäpper), ursprungligen ”den stora muren” och ”de mongoliska gräsmarkerna”.

2. Slutförkortning (”kortning av slutled”): ”white-collar-klass” förkortas till ”white-collar”, och ”Compendium of Materia Medica” förkortas till ”Materia Medica”.

Yaxian, Teater · Farväl 9 (utdrag)
kommer ut ur den trådbundna Yuan-operan,
kommer ut ur Shakespeares verk i västerländska dräkter,
kommer ut ur de ofullständiga Agamemnon, Grodan, Ménélai-släkten, Laërtes,
kommer ut ur den grekiska druvsäsongen, den romerska karnevalen,
kommer ut ur teatern.
Säger: teater, teater! farväl, farväl!

I detta stycke finns flera former: retoriska figuren ”komplex sammanflätning” med ”expanderande och kontraherande mönster” (rad 1–5), ”framträdande av olikartade element” (rad 3), samt ”upprepning och kedjerepetition” (rad 7). Dessutom förekommer ”kortning (slutledsförkortning)” samt ”omdöpning” i uttrycket ”Shakespeares verk”, vilket syftar på Shakespeares sonetter – ett verkligt rikt spektrum av uttrycksformer.

Yaxian, Kort sångsamling: Meteor 10
de sköra hovdamerna som bär glaspalatslyktor
som stilla går över den himmelska floden
en flicka vid namn Hui
snubblade med ett ”aj”

”en flicka vid namn Hui” — tecknet ”hui” (彗) är en slutledsförkortning av ”komet” (彗星). Efter denna förkortning blir ”hui” och ”Hui” homofona och grafiskt liknande och kan därmed fungera som ett kvinnligt namn. Poeten hanterar även små detaljer med stor finess.

3. Mittbortfall (”borttagning av mittled”): ”minnan-språk” förkortas till ”min-språk”, ”Högvägsförvaltningen” till ”Högvägsverket”, och ”gemensamt prov” samt ”höghastighetståg” förkortas respektive till ”prov” och ”tåg”. Kombinationen av mittbortfall och slutledsförkortning ger former som ”gemprov” och ”snabbtåg”.

Zheng Chouyu, Oväntat möte i bergen 11 (utdrag)
mannen kommer från Latinamerika, kvinnan från Mellanöstern
vid den tid då deras hemländer sjönk i revolutionens skeppsvrak
möttes de i Nordamerika

”Vi började som kamrater,” sade mannen.
”men avslutades som älskande… en smärtsam fullbordan,” suckade kvinnan.

”Latinamerika”, ”Mellanöstern” och ”Nordamerika” är alla förkortade uttryck; originalformerna är ”Latinamerika”, ”Centralasien och Nära Orienten” samt ”Nordamerika”. ”Latinamerika” och ”Nordamerika” är slutledsförkortningar, medan ”Mellanöstern” är ett mittbortfall.

Yu Guangzhong, Resa i ett paraply 12
”Hur har bullet train blivit så snabbt?”
”Är tempura godare än sushi?”

”Bullet train” är en mittbortfallskonstruktion av ”bullet train express”. Poeten tog med keramik från Kiyomizu, Nō-teatermasker och Kyoto-fläktar från sin resa i Japan; barnen frågar nyfiket om Shinkansen samt japansk mat som tempura och sushi.

(2) Förkortning av frasled
tar första tecknet i parallella led, såsom ”historieskrivaren Sima Qian” → ”Shi Qian”.

II. Sammanfogning
sammanför flerstaviga ord till enstaviga, såsom ”zhu” från ”zhi hu”, och i taiwanesisk dialekt ”m-bē” från ”inte kan”.

IV. Skillnaden mellan kortning och liknande stilfigurer

I. Kortning och metonymi

1. Olika användningsobjekt
Kortning används för flerstaviga uttryck där en igenkännbar ”kärnrest” finns kvar, såsom ”Fangshuo” som gör det möjligt att känna igen ”Dongfang Shuo”.

Metonymi innebär att ”B ersätter A” där A och B står i nära relation och avser samma referens i betydelsen, såsom i Su Shis dikt Vattenmelodi: ”må människan leva länge, dela samma måne över tusen mil” där ”Chanjjuan” (skönhet/Chang’e) används för månen. Själva huvudreferenten förekommer inte i texten.

2. Olika syften
Kortning används för att förenkla uttryck och anpassa sig till versmått och rytm (antal tecken, tonalitet, rim och parallellism). Även om ordformen förkortas kvarstår kärnformen och betydelsen förändras inte.

Metonymi används för att skapa variation och livfullhet, göra uttrycket mer fräscht och dynamiskt snarare än stelt. Vid användning måste ersättningen vara träffsäker, representativ och ha en tydlig referensrelation som möjliggör association.

II. Kortning och ”dolda ord” (gömda uttryck)

Kortning och gömda ord har båda ett yttre drag av reduktion och liknar varandra formmässigt.

1. Skillnad i form
Kortning innebär att flerstaviga ord förkortas, men en igenkännbar kärnform finns kvar.
”Gömda ord” innebär att det egentliga uttrycket döljs och ersätts av en annan satsdel, såsom i ”Sima Zhaos hjärta” där ”alla känner det” döljs.

2. Skillnad i retorisk funktion
Kortning gör språket kortfattat och rytmiskt balanserat.
Gömda ord undviker explicit uttryck, gör språket mer implicit och antydande, samt tillför humor och ironi och stärker uttrycksförmågan genom att aktivera läsarens associationer.

3. Skillnad i strukturella relationer
Kortning är en ren komprimering där betydelsebärande kärnelement bevaras och sekundära element tas bort, och relationen mellan kortform och ursprungsform är synonym.
Gömda ord fokuserar på att dölja det uttryck som egentligen avses; om det som döljs inte är det avsedda uttrycket räknas det inte som gömda ord. Relationen mellan gömt uttryck och original är ofta kausal eller villkorlig.

【Noter】

1 Liu Huanhui, Sammanfattning av retorikens huvuddrag (reviderad och utökad tredje upplagan), Nanchang: Baihuazhou, 1991, s. 366.
2 Lu Jiasiang & Chi Taining (huvudred.), Ordbok med förklaringar av retoriska figurer, Hangzhou: Zhejiang Education, 1990, s. 46.
3 Samma som not 1, s. 366.
4 Samma som not 2, s. 46.
5 Cheng Weijun m.fl. (huvudred.), Kompendium över retorik, Taipei: Jianhong, 1998, s. 751.
6 Huang Yongwu, Metoder för språklig och stilistisk träning (utökad och reviderad tredje upplagan), Taipei: Hongfan, 1986, s. 115.
7 Samma som not 2, s. 119.
8 Återgivet ur Xi Murong, Sju li xiang, Taipei: Yuanshen, 2000, s. 168–169.
9 Återgivet ur Ya Xian, Ya Xians diktsamling, Taipei: Jiuge, 1986, s. 271.
10 Samma som not 9, s. 277.
11 Återgivet ur Zheng Chouyu, Snöns möjligheter, Taipei: Hongfan, 1985, s. 105.
12 Återgivet ur Luomen & Zhang Jian (huvudred.), Den oändligt blå stjärnhimlen, Taipei: Jiuge, 1986, s. 174.
13 Yang Chunlin m.fl. (red.), Stora ordboken över kinesisk retorisk konst, Shaanxi Folkets Förlag, 1996, s. 931.