Kapitel 8 Inverterade former inversion

Avsnitt 1 inversion

1 Definition och funktion av inversion

”Inversion” som retorisk figur betraktar helt och hållet förändringar i satsens struktur ur ett formellt perspektiv ”i språket kallas den avsiktliga omkastningen av sammansatta ords morfem satsdelar eller bisatsers normala ordningsföljd medan den grammatiska formen eller relationen förblir oförändrad kallas detta inversion”1 det vill säga en medveten omkastning av den normala grammatiska ordföljden i språket i kinesiskan gäller följande viktigaste regler för ordföljd
（1） subjektet står före predikatet
（2） objektet står efter predikatet om denna regel bryts betraktas det som inversion2

Denna uppfattning betraktas ur ett grammatisk vetenskapligt perspektiv forskaren Cheng Weijun i Kina menar att inversion är en medveten avvikelse från den normala ordföljden i form av så kallade variantmeningar där den normala ordföljden omfattar
（1） subjekt före predikat
（2） attribut och adverbial före huvudordet
（3） predikat före objekt och komplement
（4） bisats före huvudsats

Ur ett retoriskt funktionsperspektiv är inversion en metod där ordens ordningsföljd medvetet omkastas för att förstärka uttryckskraften harmonisera rytmen eller skapa syntaktisk komplexitet3 i kontrast till den normala satsstrukturen framstår de avvikande satserna som särskilt nya och framträdande och väcker uppmärksamhet vilket utgör den psykologiska grunden för inversionens existens4 i inverterade poetiska uttryck kan ordningsförändringen ofta förstärka kraften i språket och skapa en mer kraftfull stil likt tallar som växer på höga klippor eller vågor som bryts i forsar vilket skapar storslagenhet och styrka i uttrycket5

Genom att sammanföra dessa tre forskare kan inversion förstås som en medvetet omkastad grammatisk form eller semantisk relation detta beror på att kinesiska ord fraser satser och bisatser i allmänhet har relativt fasta ordföljder som inte kan ändras godtyckligt men ibland används inversion av uttrycksskäl för att förändra strukturen och satsens ordningsföljd under förutsättning att den grammatiska formen och den semantiska relationen inte i grunden förändras

”Den del av språket där den logiska och grammatiska normala ordningen medvetet vänds kallas inversion den används oftast för att förstärka uttryckskraften harmonisera rytmen eller skapa syntaktisk komplexitet”6 inversion innebär i själva verket en förändring av en etablerad grammatisk vana och den konventionella grammatiska ordföljden blir en del av denna vana det vill säga grammatik ”så kallad grammatik är endast en form av vana ordningsföljd som följer vanan är inte inversion det som bryter mot vanan är inversion”7 när ordföljden blir en vana får den en hög grad av stabilitet forskaren Cheng Weijun m.fl. påpekar att kinesiskan saknar strikt morfologisk böjning och använder ordföljd som ett viktigt grammatiskt medel ordföljden är i regel fast och oföränderlig inversion bygger just på denna oföränderlighet och skapar sin variation som stilfigur8

2 Inversionens historiska ursprung

Under Qingdynastin skriver Yu Yue i verket Samling av tvivel kring gamla texter i avsnittet ”exempel på inverterade satser” att gamla författare ofta använde omkastad ordföljd för att skapa meningar och att normal läsning då kan försvåra förståelsen han påpekar också att poetiska texter måste följa rim och därför ofta använder inversion detta visar att poeter ofta måste använda inverterad ordföljd för att anpassa språket till ljud och rim det vill säga omkastad text för att uppnå rimharmoni den kinesiska versens estetiska språk betonar ton och rytm och särskilt fonetisk skönhet därför förändras ofta den normala grammatiken genom medveten inversion för att anpassa rim och tonmönster9

Från klassiska samlingen Boken om sånger och Chu-ci och framåt i den poetiska traditionen kan inverterade satser lätt återfinnas till exempel i dikten ”Jiang Zhongzi” i Zheng-stilens sånger finns tre rader där uttrycket lyder ungefär ”Låt inte mitt träd av cypress brytas” ”Låt inte mitt träd av mullbär brytas” ”Låt inte mitt träd av sandelträ brytas” den normala ordföljden skulle vara ”Låt inte cypressträdet vid mig brytas” ”Låt inte mullbärsträdet vid mig brytas” ”Låt inte sandelträdet vid mig brytas” efter inversion uppnås rimharmoni mellan slutljuden vilket visar att inversion används för rimändamål

På samma sätt i Boken om sånger i avsnittet ”Stora oden: Sang Rou” förekommer uttrycket ”det stora vinddraget har en passage den stora dalen är tom” där ordningen i ”den stora dalen är tom” är inverterad för att skapa rim med slutorden i följande rader

I Tangdynastins Wang Wei-dikt Bergsbostad i höstlig skymning är raden som kan översättas till ”vid tvätten återvänder flickorna medan bambun ljuder och lotus rör sig medan fiskebåten går nedåt” också en inversion den normala ordföljden skulle vara att flickorna återvänder från tvätt och fiskebåten rör sig nedåt genom lotus denna omkastning används för att skapa rim och rytm

Förutom rim används inversion ibland för att anpassa parallellism och metrisk balans till exempel i Wang Bos text Förord till Tengwang-paviljongen där uttrycket motsvarande ”människans talang och jordens ande” egentligen borde vara i omvänd ordning där ”jordens ande” är orsak och ”människans talang” är verkan vilket innebär en omkastning av orsak och verkan10

Ett annat exempel är Du Fus dikt Att minnas mina bröder en månskensnatt där normal ordföljd skulle vara ”från denna natt blir daggen vit och hemtraktens måne är klar” men detta strider mot versens metriska mönster därför flyttas vissa ord till satsens början denna inversion uppfyller inte bara kraven i den reglerade versens rytm utan gör också uttrycket mer kraftfullt och energiskt11

Avsnitt 3 inversion i modern poesi och engelska

Det är inte endast de gamla poetiska texterna som gärna använder inversion även moderna poeter använder inversion men ofta inte för att uppnå rim eller parallellism utan snarare under påverkan av europeisk och amerikansk grammatik och dess inverterade satsmönster vilket leder till en medveten variation av satsstrukturen12 till exempel i raderna ”jag vill så gärna kliva ut ett steg blir genast hemlängtan den vackra hemlängtan kan nås med utsträckt hand” (Zheng Chouyu Hotell vid gränsen) är uttrycket ”den vackra hemlängtan kan nås med utsträckt hand” en inversion där predikatet har placerats före subjektet den normala ordföljden skulle vara ”kan nås med utsträckt hand den vackra hemlängtan”

När en sats ordföljd har omarrangerats genom inversion framstår den nya strukturen som en motström som stör läsarens flyt läsaren måste tillfälligt stanna upp och analysera inversionen för att rekonstruera dess ursprungliga ordföljd denna process av tolkning och eftertanke ger en särskild estetisk tillfredsställelse och gör att inversion får en lockande effekt

Inversion i engelska definieras som att predikatet placeras före subjektet i strid med den naturliga ordföljden inversion kan delas in i grammatisk inversion och retorisk inversion13 engelska satser har vanligen två typer av ordföljd den ena är den naturliga ordföljden även kallad rak ordföljd och den andra är den inverterade ordföljden som behandlas i detta avsnitt

Ur formell synvinkel delas inversion in i två typer fullständig inversion och partiell inversion fullständig inversion innebär att hela predikatet placeras före subjektet till exempel In front of me stood a boy vilket betyder framför mig stod en pojke partiell inversion innebär att endast en del av predikatet vanligtvis hjälpverb eller modala verb placeras före subjektet till exempel

Only in this way can we do it better
endast på detta sätt kan vi göra det bättre

Ur användningssyfte delas inversion också in i två typer grammatisk inversion och retorisk inversion grammatisk inversion är en inversion som krävs av grammatiska regler den är obligatorisk och tillåter ingen valfrihet när en satsstruktur kräver inversion måste den användas till exempel Who called me just now vilket betyder vem ringde mig nyss

Retorisk inversion innebär att den normala ordföljden omvandlas till inverterad ordföljd av stilistiska skäl till exempel Out rushed the children vilket betyder barnen rusade ut uttrycket ”av stilistiska skäl” avser att uppnå retoriska mål såsom uttryck betydelse eller rytm uttryck omfattar betoning och skildring betydelse omfattar balans och sammanbindning rytm används främst i poesi och rör tempo och rim14 funktionerna hos engelsk inversion omfattar betoning skildring balans och sammanbindning

När det gäller inversionens retoriska funktion sammanfattar moderna kinesiska forskare följande aspekter (1) förstärkt ton (2) framhävd betydelse (3) musikalitet (4) syntaktisk komplexitet forskaren Chen Qiyou föreslår dessutom betoning rim tvetydighet långsammare rytm spänning ekonomisk uttrycksform och variation15

Avsnitt 2 inversionens formella struktur

För att förstå kinesisk inversion måste man först förstå ordföljden i de viktigaste satstyperna i den grammatiskt korrekta så kallade ”ordföljdsinversionen” finns vanligtvis fyra typer
（1） berättande sats initialled predikat slutled
（2） stativ sats subjekt predikat
（3） identifierande sats subjekt kopulaverb predikat
（4） existentiell sats initialled har eller saknar slutled

”Tillägg som fungerar som bestämningar placeras vanligtvis före det ord de bestämmer om ordningsföljden avviker från denna normala struktur kallas det inversion”16

Forskare i fastlandskina har ur ett grammatisk perspektiv föreslagit former för så kallad ordföljdsinversion (Lu Jiaxiang m.fl. s 46 Cheng Weijun m.fl. s 881 Yang Chunlin m.fl. s 737) ordföljdsinversion delas in i sju typer (a) inversion i stativa satser (b) inversion i berättande satser (c) inversion i existentiella satser (d) inversion i identifierande och kvasiidentifierande satser (e) inversion i dubbla objektssatser (f) inversion av adverbial (g) inversion i huvudsats och bisats17

De vanligaste typerna av inverterade satser är följande fem

(1) subjekt–predikat inversion subjekt står normalt före predikat ibland kan predikatet flyttas före subjektet för att betona predikatet eller av andra skäl

(2) verb–objekt inversion verbet står normalt före objektet ibland kan ordningen ändras så att objektet placeras före verbet detta kallas verb–objekt inversion

(3) efterställd attributiv bestämning attribut placeras normalt före huvudordet men kan ibland flyttas efter huvudordet detta kallas inversion i nominalfras

(4) adverbial förflyttning adverbial kan placeras i satsens början eller i slutet när det placeras i början får det en betonande effekt och gör satsens huvuddel kompakt och kraftfull när det placeras i slutet framhävs dess betydelse och gör satsen mer levande detta kallas adverbial inversion

(5) förflyttning mellan bisats och huvudsats i normala komplexa satser står bisatsen före huvudsatsen men ibland kan huvudsatsen flyttas fram för att framhäva huvudpoängen och förstärka uttrycket

Avsnitt 3 inversionens uttrycksformer

1 ”ordföljdsinversion” och ”semantisk inversion”

Forskare har i allmänhet delat in inversionens uttryckstyper i två huvudkategorier (1) ordföljdsinversion och (2) semantisk eller uttryckslig inversion

(1) ordföljdsinversion

”En regelbunden förändring av ordföljden i satsens beståndsdelar eller bisatser utan att den tankemässiga strukturen eller den grammatiska strukturen påverkas”18 ordföljdsinversion är endast en omkastning av ord eller tonfall utan att innehållet i tanken eller den grammatiska organisationen förändras19 den består enbart i en formell omkastning mellan subjekt och predikat eller mellan verb och objekt utan att ändra satsens betydelse eller grammatiska struktur

Följande två situationer kan inte betraktas som inversion
(a) om den grammatiska relationen förändras kan det inte kallas inversion till exempel är ”röd blomma” en attributiv nominalstruktur där attributet ”röd” står före huvudordet ”blomma” om detta vänds till ”blom röd” blir det en predikativ struktur och både betydelse och grammatik förändras
(b) fasta grammatiska konstruktioner i språklig praxis kan inte betraktas som inversion till exempel passiv konstruktion där objektet görs till subjekt eller konstruktioner med prepositioner som flyttar objektet framåt är inte inversion20

Exempel på denna typ av inversion är raden ”himlen skymtar genom stjärnornas mönster molnen ligger som kläder kalla” (Du Fu Besök i Longmens förfäders tempel) där den normala ordföljden skulle vara ”skymta himlen” och ”ligga moln”

Ett annat exempel är ”gamla träd sjunger kalla fåglar tomt berg gråter nattens apor” (Wei Zheng Tankar uttryckta) där den normala ordningen skulle vara ”kalla fåglar sjunger” och ”nattens apor gråter” trots inversionen påverkas inte ordens betydelse

(2) semantisk eller uttryckslig inversion

”Ordföljden vänds utan regelbundenhet och bryter ofta mot tankens struktur och den grammatiska ordningen”21 denna typ motsvarar det Huang Qingxuan kallar retorisk avsiktlig inversion inklusive fyra dimensioner inversion för rim inversion för metrisk ton inversion för parallellism och inversion för att skapa uppseende

I modern poesi förekommer sällan de två första typerna särskilt eftersom modern poesi har frigjort sig från strikt metrisk ton inversion för metrisk ton är därför svår att föreställa sig medan inversion för att skapa uppmärksamhet är relativt vanlig

Följande exempel från klassisk poesi kan illustrera detta

1 inversion för rim
”Bambun ljuder när tvätterskorna återvänder lotus rör sig när fiskebåten sjunker ned vårens blomprakt får fritt vissna furstar kan stanna” (Wang Wei Höstkväll i bergsbostad) den normala ordföljden skulle vara ”tvätterskorna återvänder bland bambuns ljud” och ”fiskebåten sjunker ned bland lotusens rörelse” men inversion används för att uppnå rim och rytm

2 inversion för metrisk ton
”Vid gränsen kommer hösten och landskapet förändras vildgäss från Hengyang flyger utan att dröja” (Fan Zhongyan Fiskarens stolthet) uttrycket ”vildgäss från Hengyang flyger” borde vara ”flyger från Hengyang” eftersom versmåttet kräver en fast rytmisk struktur

3 inversion för att skapa uppseende
För att framhäva ett visst bildmotiv eller skapa estetisk effekt används medveten ordföljdsomkastning till exempel i Li Jings dikt Störd väv av tvättade brokader raden ”det lilla tornet blåser genom den kalla jadeflöjten” är en inverterad struktur den normala ordningen skulle vara ”jadeflöjten blåser i det kalla lilla tornet” inversionen används för att framhäva bilden av det lilla tornet och skapa en känsla av kyla och ödslighet

Liknande exempel finns i ”ensamt söker jag höstens gräs efter att människor gått bort tom skog möter endast sned sol” (Liu Changqing Att passera Jia Yi’s hus i Changsha) där normal ordning skulle vara ”ensamt söka höstens gräs” och ”tom skog möta sned sol”

Ett annat exempel är ”fåglar på grenarna är också vänner fallna blommor på vattenytan är alla poesi” (Weng Sen Fyra årstiders läsglädje) där normal ordning skulle vara ”vackra fåglar på grenar” och ”fallna blommor på vattenytan”

2 inversion av ord mening och stycke

Ur formell synvinkel kan inversion delas in i (1) ordinversion (2) satsinversion och (3) styckeinversion här analyseras dessa med exempel

(1) ordinversion

I modern poesi är ordinversion den vanligaste formen av inversion

Yu Guangzhong Hymn till krysantemum22

i den kallare årstiden påkallad av dig
tävlar tusen plommonträd i blom mot is och snö
bakom dig klingar ekot oavbrutet

Den ursprungliga ordföljden före inversion skulle vara ”tävlar i blom mot is och snö” för att rimma med den följande raden ”ekot klingar oavbrutet” som slutar med samma ljud har poeten medvetet förändrat ordföljden till ”tävlar i blom mot is och snö” detta är en inversion för rimändamål poeten Yu Guangzhong har länge påverkats av engelsk och amerikansk litteratur vilket gör sådana strukturer naturliga samtidigt skriver han ofta rimmande vers och sånglik poesi därför justeras ordföljden i detta avsnitt för att harmonisera rimmet

(2) Satsbyggnadsinversion

Zheng Chouyu Den sönderslagna borgen23

platsen där hjältar för hundra år sedan band sina hästar
platsen där krigare för hundra år sedan slipade sina svärd
här har jag i sorg avsuttit
historiens lås saknar nyckel
min packning saknar också svärd
ge mig en klingande dröm
i månskenet för jag vidare den sorgsna ”generalens order”
från strängarna…

Under sin ungdomsperiod hade Zheng Chouyu en särskild stil i sin diktning om gränsland och öknar han lämnade efter sig många uppskattade verk såsom dikterna i ”gränssvitens” Den sena gästen och Öde värdshus samt denna Den sönderslagna borgen i slutdelen bryter poeten upp den långa meningen ”från strängarna förs den sorgsna generalens order vidare” i två rader och placerar ”från strängarna” i slutraden enligt denna analys har detta två funktioner dels isolerar det bilden av strängarna i en egen rad och samlar läsarens uppmärksamhet dels låter frasen ”från strängarna…” fungera som en inledning till ett utdraget ljud som skapar en långvarig känsla av vemod jämfört med den ursprungliga ordföljden framstår inversionen som överlägsen både i rytm och känslomässig laddning

Lin Ling Den obundna båten24

ingenting får mig att stanna
— utom målet
även om det vid stranden finns rosor grönska och en stilla hamn
är jag en obunden båt

Den grammatiska ordningen före inversion motsvarar i princip en läsning bakifrån från sista raden till första poeten använder inversion för att skapa en mer uppmärksamhetsväckande inledning den negativa satsen ”ingenting får mig att stanna” framstår som mer lockande än ”jag är en obunden båt” och väcker läsarens nyfikenhet

Denna typ av omkastning av ordföljd i syfte att förbättra den poetiska bilden är nödvändig både i det tidigare exemplet ”i månskenet för jag vidare den sorgsna generalens order från strängarna…” och i detta fall kan dessa betraktas som typiska och centrala exempel på inversion i modern poesi

Luo Fu Trädets vältalighet25

ett högt och stolt brödträd
som lyfter ansiktet mot himlen
med sina breda blad
med sin skugga
med molnens list och stjärnornas blinkande
med en gest som pressar fågelsången till cikadors skri
inför sensommarens plötsliga regn
debatterar det utan slut
plötsligt från jordens djup
hörs en våg av applåder
när jag med båda händerna lyfter en näve fallna löv
beträffande slutsatsen
vet ingen något utom höstvinden…

Raderna ”plötsligt från jordens djup hörs en våg av applåder” och ”när jag med båda händerna lyfter en näve fallna löv” är inverterade den ursprungliga ordföljden skulle vara att ”när jag med båda händerna lyfter en näve fallna löv” står först men detta ger en alltför jämn logisk struktur som riskerar att göra läsaren passiv genom att flytta denna rad till slutet uppstår en slags ”frysbild” som framhäver den konkreta bilden av händer som håller fallna löv

På samma sätt har även ”beträffande slutsatsen ingen vet något utom höstvinden…” genomgått inversion den normala formen skulle vara ”utom höstvinden vet ingen” men denna konstruktion upplevs som alltför vanlig efter inversion får uttrycket inte bara en känsla av nyhet utan öppnar också en utdragen vindrörelse som skapar både undertext och ett svävande eko

(3) Styckeinversion

Xi Murong En eftermiddag då jag målar lotus26

mitt liv kunde från början ha haft
helt andra möten om
framför de nyregnade lotusbladen
du bara stilla hade gått förbi
mitt liv kunde från början ha haft

en sommardag i juli om
om du inte hade vänt dig om

De två sista raderna borde egentligen stå i början men den kvinnliga poeten placerar dem i slutet först berättas resultatet och förloppet medan orsaken flyttas till slutet detta skapar tydligt en känsla av spänning och lockar läsarens nyfikenhet att söka orsaken

Den ursprungliga ordningen kan rekonstrueras så här

om under den där sommardagen i juli
om du inte hade vänt dig om
om framför de nyregnade lotusbladen
du bara stilla hade gått förbi
mitt liv kunde från början ha haft
helt andra möten

Den logiska utvecklingen av bildsekvensen blir då mer sammanhängande men spänningen försvinner och uttrycket förlorar en del av sin romantiska och emotionella laddning

Noter

1 Huang Qingxuan, Retorik, Taipei: Sanmin, 2002, s. 783.
2 Chen Qiyou, Estetiken i modern poetisk formdesign: inversion, Taipei: Taiwan Poetry Studies, 1993, s. 71.
3 Lu Jiaxiang & Chi Taining (red.), Ordbok över retoriska exempel, Hangzhou: Zhejiang Education, 1990, s. 46.
4 Cheng Weijun m.fl. (red.), Samlad retoriköversikt, Beijing: China Youth Press, 1991, s. 881.
5 Huang Yongwu, Metoder för meningsbearbetning, Taipei: Hongfan, 1986, s. 114.
6 Chen Wangdao, Introduktion till retorik, Hongkong: Daguang, 1964, s. 214.
7 Dong Jitang, Analys av retorik, Taipei: Wenshizhe, 1992, s. 431.
8 Samma som not 4, s. 880–881.
9 Shen Qian, Retorik (vol. 2), Taipei: National Open University, 1991, s. 249.
10 Samma som not 9, s. 262.
11 Samma som not 9, s. 263.
12 Chen Qiyou: ”europeiserad grammatik har också lett till inversion i modern poesi…”, se Chen Qiyou, Estetiken i modern poetisk formdesign, samma som not 2, s. 78.
13 Zou Shicheng, Engelsk retorik, Taipei: Shulin, 1993, s. 156.
14 Samma som not 13, s. 156.
15 Samma som not 2, s. 84.
16 Samma som not 9, s. 245.
17 Samma som not 1, s. 785–803.
18 Lu Jiaxiang & Chi Taining, Ordbok över retoriska exempel, Hangzhou: Zhejiang Education, 1990, s. 46.
19 Chen Wangdao, Introduktion till retorik, Hongkong: Daguang, 1964, s. 215.
20 Huang Qingxuan, Retorik, Taipei: Sanmin, 2002, s. 804–808.
21 Lu Jiaxiang & Chi Taining, Ordbok över retoriska exempel, Hangzhou: Zhejiang Education, 1990, s. 48.
22 ur Yu Guangzhong, Urval av Yu Guangzhongs poesi I, Taipei: Hongfan, 1981, s. 317–318.
23 ur Zheng Chouyu, Samling av Zheng Chouyu I, Taipei: Hongfan, 1979, s. 41–42.
24 ur Lin Ling, Lin Lings diktsamling, Taipei: Hongfan, 1982, s. 3–5.
25 ur Luo Fu, Drömmens bildförklaring, Taipei: Shulin, 1999, s. 105–106.
26 ur Xi Murong, Den oförvitliga ungdomen, Taipei: Yuan Shen, 2000, s. 38–39.