〈反智的時代，反智的詩〉∕陳去非


不會寫就不要寫
放過詩歌吧 ﹖
把對文字的敬畏還給文學
把真正的審美還給大眾－－阿笨哥

讀者反饋說，這不是詩
可能是謎語，可能是夢話
可能是從損壞的音軌裡
蹦達出來，語意跳針的歌詞
它們令讀者的腦細胞瞬間缺氧
聯想活動陷入窒息狀態
甚至懷疑自己的智商
被詩句瞬間抹去一個零

這是我們這時代，流行的詩
因為它們是詩歌花園裡的奇花異卉
意味著引領時代的前衛風潮
必須被呵護備溫柔地接納
副刊和詩刊必須騰出舞台
看著他們盡情地演出
群魔狂舞，發光發熱
而讀者的眼球，必須無條件地吞下去
即使眼珠子掉一地

反智的時代，就該配上反智的詩
讀不懂的讀者，如你如我
不能假裝他們不存在
更不該不懂裝懂
除了直接跳過去，不聽不聞
我們還能回頭去閱讀
古人的詩詞，因為古典詩詞
每一首都經過歷史的長河
百千年的反覆淘洗過

陳去非20260622

English Translation

“The Age of Anti-Intellect, Anti-Intellectual Poetry” / Chen Qufei

If you cannot write, then do not write.
Please spare poetry.
Return reverence for language to literature.
Return true aesthetics to the masses — Ah Ben Ge.

Reader feedback says: this is not poetry.
It may be riddles, may be sleep-talking,
may be lyrics that leap out
from a damaged audio track,
spinning and stuttering in semantic loops.
They cause readers’ brain cells to instantly lose oxygen,
associative activity falling into a state of suffocation,
even making them doubt their own intelligence,
as if the poetic lines instantly erased a zero from their IQ.

This is the poetry of our era.
Because they are strange flowers in the poetic garden,
signifying avant-garde trends that lead the age.
They must be cherished and gently accepted.
Literary supplements and poetry journals must make space on stage,
watching them perform freely,
dancing wildly among demons, glowing and burning.
And the readers’ eyeballs must swallow them unconditionally,
even if eyeballs fall all over the ground.

An anti-intellectual age must be matched with anti-intellectual poetry.
Readers who cannot understand, like you and me,
must not pretend they do not exist.
Still less should we pretend to understand what we do not.
Apart from skipping directly, neither hearing nor seeing,
we can also return to reading
the poetry of the ancients, because classical poetry
has each poem passing through the long river of history,
refined through hundreds and thousands of years of repeated washing.

Chen Qufei, 20260622

Swedish Translation

“Den anti-intellektuella tiden, anti-intellektuell poesi” / Chen Qufei

Om du inte kan skriva, skriv då inte.
Låt poesin vara i fred.
Ge tillbaka vördnaden för språket till litteraturen.
Ge tillbaka den verkliga estetiken till massorna — Ah Ben Ge.

Läsarrespons säger att detta inte är poesi.
Det kan vara gåtor, kan vara sömngångarord,
kan vara sångtexter som hoppar ut
ur ett skadat ljudspår,
ryckigt och fastnande i betydelseloopar.
De får läsarens hjärnceller att omedelbart sakna syre,
associationernas aktivitet faller in i ett kvävningstillstånd,
och till och med får dem att tvivla på sin egen intelligens,
som om de poetiska raderna i ett slag suddade ut en nolla från deras IQ.

Detta är vår tids poesi.
Eftersom de är märkliga blommor i poesins trädgård,
som betyder avantgardistiska strömningar som leder tiden.
De måste vårdas och tas emot varsamt.
Litterära bilagor och poesitidskrifter måste ge plats på scenen,
och se dem uppträda fritt,
dansande vilt bland demoner, lysande och brinnande.
Och läsarnas ögon måste svälja dem villkorslöst,
även om ögonglober faller ner överallt på marken.

En anti-intellektuell tid bör få anti-intellektuell poesi.
Läsare som inte förstår, som du och jag,
får inte låtsas att de inte finns.
Än mindre bör vi låtsas förstå det vi inte förstår.
Förutom att hoppa över direkt, varken höra eller se,
kan vi också återvända till att läsa
de forntida diktverken, eftersom klassisk poesi
har varje dikt passerat genom historiens långa flod,
renad genom hundratals och tusentals år av upprepad tvättning.

Chen Qufei, 20260622