〈If Not Now, One Grows Old〉

If I do not have a spring dream now,
I will grow old.
The bird of youth flies away,
and when it returns, it has grown old.
Every day feathers fall.
Obediently and on schedule, I apply hair-restoring lotion,
stand by the window facing pretty girls,
and ambiguously whistle at them.
Returning to the gym, tormenting my muscles,
trying to recover the charming lines I once had.

If I do not fall in love now,
I will grow old.
The seas dry up, the stones decay.
I grasp the tail end of youth,
awakening the pheromones that have hibernated for many years.
Finding a woman whose eyes meet mine,
holding hands and rubbing temples and ears together every day,
speaking mushy and embarrassingly sweet love words.

If I do not run away from home once more now,
I will grow old, and the land too will become barren.
Picking up an iron to smooth out
all the wrinkles on my face,
dyeing my hair black,
imagining myself as a resentful young boy,
riding a heavy motorcycle around the island.
Perhaps halfway along the road there will be a very young girl
waving to hitch a ride, sitting astride behind me pressed against my back.
Feeling the old deer in my chest crashing wildly again.
Perhaps it would become an unforgettable romantic encounter,
the final flash of light before impotence, a last radiance…

Svensk översättning

〈Om inte nu, så blir man gammal〉

Om jag inte drömmer en vårdröm nu,
så blir jag gammal.
Ungdomens fågel flyger bort,
och när den återvänder har den blivit gammal.
Varje dag faller fjädrar av.
Plikttroget och i tid smörjer jag in mig med hårväxtmedel,
står vid fönstret och visslar tvetydigt
mot vackra tjejer.
Jag återvänder till gymmet och plågar mina muskler,
för att återfå de förföriska linjer jag en gång hade.

Om jag inte blir förälskad nu,
så blir jag gammal.
Havet torkar ut, stenarna vittrar sönder.
Jag griper tag i ungdomens sista svans,
väcker feromoner som legat i dvala i många år.
Jag hittar en kvinna vars blick möter min,
vi håller varandra i handen och gnider tinning mot tinning varje dag,
och säger köttsligt söta kärleksord till varandra.

Om jag inte rymmer hemifrån ännu en gång nu,
så blir jag gammal, och jorden blir också öde.
Jag tar fram ett strykjärn för att släta ut
alla rynkor i mitt ansikte,
färgar håret svart,
och föreställer mig att jag är en trotsig ung pojke,
som kör en tung motorcykel runt ön.
Kanske kommer en mycket ung flicka någonstans längs vägen
att vinka och lifta, sätta sig grensle bakom mig tätt mot min rygg.
Jag känner den gamla hjorten i mitt bröst rusa vilt igen.
Kanske skulle det bli ett oförglömligt kärleksäventyr,
det sista ljusskenet före impotensen, ett sista återglödande…